En kraftig ökning av den fossilfria elproduktionen är nödvändig för att vi ska klara klimatomställningen och den pågående elektrifieringen av samhället. Att installera solceller på tak är en viktig åtgärd för att nå dit, men om vi ska kunna möta det kraftigt ökade elbehovet behövs också storskaliga solparker som kan producera stora mängder fossilfri el. Mindre installationer på tak har också generellt en högre kostnad per producerad kWh, vilket innebär att de ofta kräver någon form av subvention för att bli lönsamma. Storskaliga solparker kan etableras helt utan subventioner. Om man exempelvis ska bygga ut 10 TWh solkraft, utan att bygga på marken (varav 70 procent på villatak) skulle det behövas minst 20 miljarder i statligt stöd. Om man ska bygga ut 25 TWh – för att tillsammans med dagens produktion nå totalt 30 TWh – behövs över 50 miljarder i stöd. Som jämförelse är hela den årliga budgeten för klimat, miljö och natur 16,4 miljarder.

Solparker är tillfälliga installationer som inte kräver permanenta ingrepp på marken, till skillnad från anläggning av exempelvis fastigheter eller infrastruktur. En vanlig utformning är att lutande solcellspaneler placeras i rader med omkring 4-6 meters mellanrum. Panelerna fästs vanligtvis på stålprofiler, cirka 0,8–1 meter ovan mark som lägst och 3-3,5 meter som högst, och profilerna installeras i marken. De enda ”byggnader” som uppförs är mindre transformatorstationer för att leda elen som produceras ut till elnätet. De kommande åren väntas det bli vanligare att utforma solparker med paneler som följer solen, så kallad solspårning. På morgonen och kvällen, då panelerna står som högst, är höjden 3-3,5 meter. Mitt på dagen då panelerna ligger horisontellt är höjden cirka 1,8-2,1 meter över mark. Runt solcellsanläggningen uppförs generellt ett stängsel av säkerhetsskäl för att förhindra intrång då en solpark räknas som högspänningsanläggning. Häckar eller träd planteras längs stängslet, dels för att minska den visuella påverkan, dels för att bidra till en ökad biologisk mångfald.

Den största solparken i dag i Sverige (mars 2025) är Better Energys solpark i Studsvik, Södermanland, på cirka 24 MW i installerad effekt. Byggnation pågår i Hultsfred av två solparker på cirka solpark på 100 MW vardera som väntas tas i drift under hösten 2025. Därutöver väntas en solpark på drygt 60 MW tas i drift i Hallstavik, Uppland, i april 2025.

Solparker är tillfälliga anläggningar som inte förstör marken och som kan kombineras med odling eller bete. En stark och livskraftig livsmedelsproduktion är inte enbart beroende av mark. I debatten kopplat till jordbruket glöms ofta bort att det är företag som likt andra verksamhetsinriktningar behöver sprida risker och intäkter. Inte minst kommer ett förändrat klimat att innebära ytterligare påfrestningar och behov av anpassning för en redan hårt pressad bransch. Att anlägga en solpark på en del av sin mark kan vara ett sätt för en lantbrukare att säkra upp en långsiktigt stabil intäktskälla som möjliggör nyinvesteringar och en rationell livsmedelsproduktion på lantbruket i sin helhet. Delar av primärproduktionen är dessutom elintensiv och även för livsmedelsindustrin som ska förädla våra lantbrukares livsmedel är behovet av stabila och låga elpriser avgörande för konkurrenskraften. Solparker kan dessutom skapa goda förutsättningar för att behålla produktionsförmågan och gynna den biologiska mångfalden på jordbruksmark. Genom att utforma solparker med ängar, kantzoner, trädhäckar eller annan växtlighet gynnas insekter, fjärilar och fågelliv som har svårt att få plats i det moderna lantbruket.

Det som avgör en möjlig placering för solparker är i första hand förutsättningarna att ansluta till elnät som har tillräcklig kapacitet för anläggningen. Närhet till existerande elnätsanslutning är inte bara nödvändigt ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv, det innebär också ett mindre intrång än om elnätet ska byggas ut långa sträckor för att ansluta en solpark. Det behövs också tillgång till en större sammanhängande yta, då det generellt krävs för att få ekonomi i projektet. Andra viktiga förhållanden är bland annat att det finns en markägare som vill anlägga en solpark på sin mark, lämpliga fysiska förutsättningar och att solparken går att förena med andra intressen.

Det måste vara balans mellan produktion och konsumtion varje timme hela året. I ett effektivt elsystem kompletterar olika energislag varandra, tillsammans med energilagring och andra flexibla tekniker. Vattenkraft, vindkraft och solkraft är utmärkta komplement till varandra. När elproduktionen från vindkraft och solkraft är stor, kan vatten sparas i magasinen och användas när vinden mojnar och solen inte skiner. Solelen kan också lagras i batterier för att ge extra effekttillskott under kortvariga effekttoppar. En studie från Chalmers visar att ett elbehov på 250 TWh kan mötas varje timme hela året i ett elsystem där all elproduktion baseras på förnybara energikällor i kombination med olika flexibla tekniker. Detta gäller även i ett fall som inkluderar 30 TWh solkraft. Enligt studien blir systemet med förnybar el i kombination med flexibilitet dessutom billigare än ett system med ny kärnkraft.

Fram till slutet av 1800-talet var stora delar av Sverige täckt av ängs- och betesmark – marktyper som är beroende av hävd, alltså att marken används till bete eller slåtter, för att de inte ska växa igen. Till skillnad från stora delar av Europa har Sverige en utmaning med att en stor andel av dessa marker har omvandlats till skogsmark, antingen genom plantering eller spontan återväxt. Mot bakgrund av det har Sverige behov av att återställa tidigare jordbruksmarker genom att ta bort skog och restaurera områden till gräs-, åker- och naturbetesmark. Sverige har under de senaste årtiondena också haft en negativ trend när det kommer till gräsmarks- och jordbruksfåglar. För gräsmarksfåglar har utvecklingen varit särskilt negativ och i dag är även 21 procent av Sveriges fjärilar rödlistade. Förekomsten av fåglar har särskild betydelse eftersom de kan ses som indikatorer för den övriga artförekomsten i området. Enligt Jordbruksverket väntas Sverige behöva restaurera en miljon hektar ängs- och betesmarker i syfte att gynna den biologiska mångfalden, medan siffror från SLU snarare pekar mot det dubbla. Oavsett kommer behovet av åtgärder för att säkerställa att fler marker hävdas de kommande åren att vara stort. I det arbetet kan solparker bidra i den mån att hävd av marker återupptas, antingen på tidigare jordbruksmark som beskogats eller på ytor som av olika skäl inte längre brukas. En stor utmaning i restaureringen av ängs- och betesmarker är att de ekonomiska incitamenteten ofta är för låga. Etableringar av solparker kan ge helt nya möjligheter till lönsamhet i det arbetet och har möjlighet att bidra till att fler ytor restaureras till ängs- och betesmark.

Det finns alla möjligheter att tillgodose Sveriges behov av både en stärkt livsmedelsförsörjning och ökad elproduktion. Vad som är en lämplig placering för solparker avgörs av en mängd faktorer, inte minst möjligheten att ansluta till elnät som har tillräcklig kapacitet. Valet av plats i varje enskilt fall bygger på en sammanvägd bedömning och i bland är jordbruksmark den mest lämpliga placeringen. Att ställa jordbruk mot solparker är dessutom onödigt då de går att kombinera. Det kan till exempel handla om att odla vall eller sädesslag mellan panelerna eller att ha betande får i parken. Sveriges totala jordbruksmark uppgår till 3 miljoner hektar, varav knappt 115 000 hektar ligger i träda. De solparker på jordbruksmark som hade godkänts vid utgången av 2024 upptar en yta på mindre än 4 000 hektar, motsvarande 0,1 procent av jordbruksmarken eller 3,5 procent av mark som i dag ligger i träda. Totalt upptar parkerna som fått godkänt eller väntar på besked från länsstyrelserna en yta på drygt 10 000 hektar jordbruksmark. Det motsvarar 0,4 procent av jordbruksmarken eller drygt 9 procent av mark som i dag ligger i träda.

All elproduktion innebär någon form av påverkan på omgivningen. Fördelen med solparker är att de varken luktar, låter eller kräver stora kraftverksbyggen. Samtidigt innebär inte minst större solparker en förändring av landskapsbilden som kan uppfattas på olika sätt. Vi som är verksamma i branschen har ett gemensamt ansvar för att anlägga våra parker på ett sätt som minimerar negativa effekter på närområdet.

Enligt en rapport från Sweco kan ny solkraft bidra med lika stor sänkning av elpriset i elområde 4 som om motsvarande mängd ny kärnkraft eller havsbaserad vindkraft byggs ut. Även om efterfrågan på el är störst på vintern förekommer elpristoppar även under andra delar av året. Under 2022 var elpriserna i elområde 4 som högst i augusti, och under 2021 var prisskillnaden mellan elområde 4 och 3 som allra störst i juni – det vill säga samtidigt som solel har störst potential att bidra till att jämna ut priserna.

Alla kraftslag i elsystemet har tider på året där produktionen av olika skäl minskar. Solkraften har ett utmärkt samspel med vindkraften som har lägre produktion under de tider på året då solkraften producerar som mest. Sol- och vindkraften kan därför anses vara utmärkta komplement till varandra för ett mer stabilt elsystem. När sokraften producerar mest under sommaren går dessutom kärnkraften ned i produktion ett antal veckor för underhåll och även kraftvärmen vars affärsmodell bygger på ett värmebehov minskar produktionen. Med mer solkraft i elsystemet under sommaren kan också vattenkraften ytterligare spara vatten i sina magasin för att balansera vindkraften under vintern.

Den största klimat- och miljöpåverkan från solceller uppstår som en följd av energianvändning vid tillverkningen. Om det används fossila bränslen i energiproduktion blir klimat- och miljöpåverkan större, precis som vid tillverkning av andra produkter. Ju mer solenergi som tillförs energisystemet, desto lägre blir klimat- och miljöpåverkan för tillverkning av både solceller och andra produkter. För solceller som installeras i norra Europa tar det bara 1,2 år att producera lika mycket energi som förbrukats i tillverkningsfasen, enligt en studie från Fraunhoferinstitutet. Vid en livslängd på 30 år producerar alltså solcellerna 25 gånger så mycket energi som krävs för tillverkningen, och solelen kan då ersätta fossila bränslen för annan elproduktion eller i transportsektorn och industrin genom elektrifiering. Ett exempel på klimatnyttan är att en TWh solel räcker till driva 480 000 elbilar under ett år, och om de ersätter bensin- och dieselbilar minskar utsläppen från trafiken med omkring 660 000 ton. Den exakta klimatnyttan beror på vilka antaganden som görs kring vad solelproduktionen ersätter och Nätverket för solparker räknar generellt med 600 000 ton koldioxid per TWh solel.

Solparker är tillfälliga anläggningar och till skillnad från fastigheter eller infrastruktur kräver de inte kräver permanenta ingrepp på marken. Panelerna monteras på ställningar som trycks ned i marken utan betongfundament och inga ytor behöver hårdgöras. Jorden är fortsatt täckt av växtlighet vilket motverkar erosion och lämnar matjordskiktet orört, samtidigt som den får vila från bekämpningsmedel och konstgödsel. När solpanelerna är färdiganvända och plockas ner, efter cirka 30–40 år, kan marken åter användas för fullskalig jordbruksproduktion.

Enligt Världsbankens solatlas är elutbytet från solceller lika stort i södra Sverige som i Danmark, Nederländerna och norra Tyskland (cirka 1 000–1 100 kWh/kWp) och bara marginellt mindre än södra Tyskland. Även längs kusterna i norra Sverige, där befolkningstäthet och elbehov är högst, är utbytet i nivå med de södra delarna av landet, delvis eftersom den svalare temperaturen ökar solcellernas verkningsgrad.

I slutändan är det alltid upp till markägaren att avgöra hur marken ska användas. Solparker är en tillfällig installation, med en livstid på 30–40 år. När solpanelerna är färdiganvända och plockas ner kan marken åter användas till annat. Medel för nedmontering av solparken öronmärks från start av projektet. Anläggningarna kräver inte permanenta ingrepp på marken som vid anläggning av exempelvis fastigheter eller infrastruktur. Panelerna monteras på ställningar som trycks ned i marken utan betongfundament och inga ytor behöver hårdgöras. Det innebär att jorden fortsatt täcks av växtlighet under parkens drifttid vilket motverkar erosion och lämnar matjordskiktet orört.

Solceller måste återvinnas enligt EU:s WEEE-direktiv. Eftersom solpaneler används i cirka 30 år har återvinning i stor skala ännu inte blivit aktuellt, men flera projekt är redan i gång för att kunna hantera solcellerna när de tjänat ut, bland annat har nätverkets medel Svea Solar startat projektet CircSolar. I till exempel Australien där solceller är vanligare finns redan storskaliga anläggningar där i princip hela solpanelen kan återvinnas. För aluminium, silver, kisel och stål finns det starka ekonomiskt incitament att återvinna materialen. WEEE-direktivet (2012/19/EU) reglerar återvinning av elektroniska produkter. Direktivet har implementerats i svensk lagstiftning genom avfallsförordningen (2020:614) och Naturvårdsverkets föreskrifter om yrkesmässig lagring och behandling av elavfall som omfattas av producentansvar, NFS 2018:11. Reglerna innebär att alla som säljer solpaneler på den europeiska marknaden omfattas av ett producentansvar som ska säkerställa att produkten återvinns.

Fördelen med solparker är att de varken luktar, låter eller kräver stora kraftverksbyggen, vilket begränsar påverkan på närmiljön. Samtidigt innebär inte minst större solparker en förändring av landskapsbilden som kan uppfattas på olika sätt. Att uttala sig om en generell positiv eller negativ påverkan på bostadsvärden är därför svårt. Däremot vet vi att det finns stort behov av mer billig el för att minska utgifterna både för företag, lantbrukare och hushåll, vilket solparker har stor potential att bidra till.

Det finns alla möjligheter att tillgodose Sveriges och Skånes behov av både en stärkt livsmedelsförsörjning och ökad elproduktion. Solparker kan dessutom oftast kombineras med jordbruk eller bete och efter att solpanelerna monterats ned kan marken återigen användas för fullskalig jordbruksproduktion. Dessutom är lantbruket i stort behov av mer billig el för att minska utgifterna och säkerställa att verksamheten blir lönsam. I en rapport hösten 2022 från åtta länsstyrelser i södra Sverige, däribland Skåne, angavs att de aktuella länen står för huvuddelen av den svenska livsmedelsproduktionen, och att höga elpriser i södra Sverige kan sprida sig i form av ökade matpriser och en minskad livsmedelsproduktion på sikt.

Det finns goda förutsättningar för solparker att bidra positivt till den biologiska mångfalden. Exempelvis kan orörd vall och ängsväxter under solcellerna öka artrikedomen och kolinlagringen i marken och därmed bidra till bättre jordkvalitet. Genom att utforma parken med kantzoner, träd, häckar eller och annan växtlighet kan de positiva effekterna på den biologiska mångfalden stärkas ytterligare. En solcellsanläggning kan därmed innebära en möjlighet för insekter, fjärilar och fågelliv som har svårt att få plats i det moderna jordbrukslandskapet.

Enligt Energimyndigheten har solkraften i Sverige bidragit med drygt 4 TWh el under 2024. Det motsvarar den årliga användningen av hushållsel i 800 000 villor, eller 3 procent av den totala svenska elanvändningen.